vi ska leva leva livet, vi tar allt ja allt för givet.
har cirka aldrig varit så nervös som jag är för idag.
påsk 2016.
TROTS att mitt ägg var en ninja-turle vann jag inte äggrullningen :( men fick champagne och macarones hur som så det gick bra oavsett. (förresten! gjorde två plåtar macarones och NOLL av dom sprack. vem hade trott att jag skulle klara av att manövrera extremsporten baka macarones på ett så föredömligt sätt?)
hey, that's me and i want you only.
så himla oväntat att detta är den enda låt jag vill lyssna på just nu?
att klättra mount agung.
när vi var på bali klättrade vi mount agung (3031 meter över havet) och det var så sjukt mäktigt!
här kommer lite tips:
- boka en bra guide! känns som a och o. det går väl säkert att bestiga berget själv, men skulle inte rekommendera det pga man klättrar när det är beckmörkt och det är sjukt svårt att hitta. jag hittade vår guide från en blandning av tripadvisor, bloggar och forum. han heter nyoman och var helt fantastisk! han hade klättrat berget över 600 (!!) gånger, så det kändes ju tryggt ändå. nyoman nås på nyoman_mukti@yahoo.com och han blir mer än glad om man hör av sig till honom. priset var rp 1300000 för två personer och då var transport till och från berget, matsäck (vi fick banan, mackor, polerbars, russin och te som vi fikade på när vi nådde toppen) och tempelavgift inkluderat.
- mount agung är balis heligaste plats och det måste respekteras. guiderna stannar vid flera tillfällen på vägen upp för att be och offra.
- även om det är supervarmt på bali så är det sjukt kyligt på berget. turen startar omkring 1700 meter över havet och jag körde med följande kläder: för benen: underställ + klätterbyxor, på överkroppen: sporttopp + träningslinne i polyester, fleecetröja, tunn vindjacka, tjock vindjacka. plus buff, handskar och keps. på fötterna hade jag ganska kraftiga vandringsskor. det är bra med lite grepp under fötterna eftersom den största delen av turen går över sten som blir ganska halkig. obs obs! klipp tånaglarna också. gör sjukt ont i fötterna på vägen ner om man missar det.
- när man klättrar mount agung så gör man det på natten, framför allt för att man ska få uppleva den magnifika soluppgången från toppen. vi började vår resa från norra ubud runt 22.30, så var förbered på topptur utan att ha sovit så mycket.
vi började vår bestigning runt klockan 01 och eftersom vädret var klart var det en helt sinnessjuk stjärnhimmel. finaste jag sett.
- det finns två rutter för att bestiga berget. en längre (ca 12 timmar) och en kortare (ca 8 timmar). vi valde den kortare och då startar man vid ett tempel som heter pasar agung.
- den första delen av turen går genom djungeln och det blir rejält brant på en gång. i och med att det är becksvart är pannlampa ett måste. det stupar även ganska brant på båda sidor om stigen, så det gäller att ha lite koll på var man sätter fötterna. efter någon timme kommer man ur djungeln och då återstår mest sten. här behöver man rätt ofta klättra på alla fyra för att ta sig fram. såhär i efterhand är vi rätt glada att det var så mörkt, det hade varit ganska knäckande att se hur brant det faktiskt var...
- vi nådde toppen runt 4.30 på morgonen och då var det fortfarande någon timme kvar till soluppgången och då valde nyoman att lägga sig lite på berget och sova helt vanligt. vi valde istället att dricka te och kolla på stjärnhimlen och ta selfies. mount agung ligger på norra bali vilket gör att man från toppen ser exakt hela ön. sjukt mäktig upplevelse! är det klart ser man även lombok och gili-öarna. är otroligt glad att vi hade så fint väder, men sånt kan man ju inte riktigt styra över.
- när solen går upp tappar man andan. hela världen färgas i lila och rosa och gult och det är faktiskt helt sjukt. kan inte i ord förklara hur fint det var.
vi var på toppen till kanske 07.00 och här hade jag önskat att jag hade en extra tröja. det är inte sådär väldigt varmt på 3000 meters höjd.
- när solen hade stigit helt började vi vandra ner och nu var vi rätt trötta och tryckte ganska mycket choklad, så tips är att packa det. plus att nyoman bjöd på mariekex (!). när vi kom ner i djungeln igen fick vi se makaker och då var min trip fulländad. rekommenderar även att ha en vandringsstav, framför allt på vägen ner. hjälper rätt mycket i avlastning.
- obs obs obs! ta med supermycket vatten, så mycket du orkar bära. vi körde med varsin camelbak (2,5 liter) och nån liter extra till var. allt gick åt.
- slutligen, det ÄR jobbigt att bestiga berget. men det är så fantastiskt värt det, så bara kör!
här kommer lite tips:
- boka en bra guide! känns som a och o. det går väl säkert att bestiga berget själv, men skulle inte rekommendera det pga man klättrar när det är beckmörkt och det är sjukt svårt att hitta. jag hittade vår guide från en blandning av tripadvisor, bloggar och forum. han heter nyoman och var helt fantastisk! han hade klättrat berget över 600 (!!) gånger, så det kändes ju tryggt ändå. nyoman nås på nyoman_mukti@yahoo.com och han blir mer än glad om man hör av sig till honom. priset var rp 1300000 för två personer och då var transport till och från berget, matsäck (vi fick banan, mackor, polerbars, russin och te som vi fikade på när vi nådde toppen) och tempelavgift inkluderat.
- mount agung är balis heligaste plats och det måste respekteras. guiderna stannar vid flera tillfällen på vägen upp för att be och offra.- även om det är supervarmt på bali så är det sjukt kyligt på berget. turen startar omkring 1700 meter över havet och jag körde med följande kläder: för benen: underställ + klätterbyxor, på överkroppen: sporttopp + träningslinne i polyester, fleecetröja, tunn vindjacka, tjock vindjacka. plus buff, handskar och keps. på fötterna hade jag ganska kraftiga vandringsskor. det är bra med lite grepp under fötterna eftersom den största delen av turen går över sten som blir ganska halkig. obs obs! klipp tånaglarna också. gör sjukt ont i fötterna på vägen ner om man missar det.
- när man klättrar mount agung så gör man det på natten, framför allt för att man ska få uppleva den magnifika soluppgången från toppen. vi började vår resa från norra ubud runt 22.30, så var förbered på topptur utan att ha sovit så mycket.
vi började vår bestigning runt klockan 01 och eftersom vädret var klart var det en helt sinnessjuk stjärnhimmel. finaste jag sett.
- det finns två rutter för att bestiga berget. en längre (ca 12 timmar) och en kortare (ca 8 timmar). vi valde den kortare och då startar man vid ett tempel som heter pasar agung.
- den första delen av turen går genom djungeln och det blir rejält brant på en gång. i och med att det är becksvart är pannlampa ett måste. det stupar även ganska brant på båda sidor om stigen, så det gäller att ha lite koll på var man sätter fötterna. efter någon timme kommer man ur djungeln och då återstår mest sten. här behöver man rätt ofta klättra på alla fyra för att ta sig fram. såhär i efterhand är vi rätt glada att det var så mörkt, det hade varit ganska knäckande att se hur brant det faktiskt var...
- vi nådde toppen runt 4.30 på morgonen och då var det fortfarande någon timme kvar till soluppgången och då valde nyoman att lägga sig lite på berget och sova helt vanligt. vi valde istället att dricka te och kolla på stjärnhimlen och ta selfies. mount agung ligger på norra bali vilket gör att man från toppen ser exakt hela ön. sjukt mäktig upplevelse! är det klart ser man även lombok och gili-öarna. är otroligt glad att vi hade så fint väder, men sånt kan man ju inte riktigt styra över.
- när solen går upp tappar man andan. hela världen färgas i lila och rosa och gult och det är faktiskt helt sjukt. kan inte i ord förklara hur fint det var.vi var på toppen till kanske 07.00 och här hade jag önskat att jag hade en extra tröja. det är inte sådär väldigt varmt på 3000 meters höjd.
- när solen hade stigit helt började vi vandra ner och nu var vi rätt trötta och tryckte ganska mycket choklad, så tips är att packa det. plus att nyoman bjöd på mariekex (!). när vi kom ner i djungeln igen fick vi se makaker och då var min trip fulländad. rekommenderar även att ha en vandringsstav, framför allt på vägen ner. hjälper rätt mycket i avlastning.
- obs obs obs! ta med supermycket vatten, så mycket du orkar bära. vi körde med varsin camelbak (2,5 liter) och nån liter extra till var. allt gick åt. - slutligen, det ÄR jobbigt att bestiga berget. men det är så fantastiskt värt det, så bara kör!
afterski med tomas andersson wij.
efter romme köpte vi pizza, åt pizza, duschade, klädde oss, svepte ett glas vin och hoppade på bussen i raketfart. vi skulle nämligen på bokrelease hemma hos helene som är björns syster för björns brors bok "än zen då". tomas andersson wij spelade. afterski med tomas andersson wij!!
computer says ok.
iih, idag fick jag en ny jobbdator. min gamla var 6 år plus och det tog (på fullaste allvar alltså) kanske 7 minuter att starta den varje morgon. plus jag råkade spilla cava över den en gång så alt gr-knappen funkade inte så jag fick ha ett dokument med ett snabel-a i och använda ctrl c + ctrl v när jag ville mejla nån, vilket jag vill rätt ofta. men nu är det alltså ett minne blott! såpass glad att jag överväger att stanna på jobbet hela kvällen bara för att få gosa med min nya.
i fäders spår mot framtids segrar.
förresten! (haha, "förresten", som om jag inte tänkt på detta det senaste dygnets alla vakna timmar) igår anmälde jag och sofia oss till vansbrosimmet för, inspirerad av måns zelmerlöw, har jag bestämt att vi ska göra en klassiker (!) -16/17. är så himla orimligt peppad på detta att jag inte gjort annat än att googla vilket typ av våtrdäkt man ska ha (kort ärm och ben va? eller?), hur man snabbast lär sig crawla (ganska snabbt om man övar mycket, duh) och vad ett par rullskidor kostar (SJUKT mycket. plus att man måste köpa pjäxor och bindning) sen igår.
den 10 juli ska vi simma! hoppas det inte är minusgrader i vattnet.
den 10 juli ska vi simma! hoppas det inte är minusgrader i vattnet.
8 mars!
igår var det 8 mars och jag firade med dom här fina genom att först äta middag på babel (mm, pirog!) och sen genom att gå på ett samtal som visst handlade om våldtäkt och det var inte riktigt vad vi trodde så vi blev lite besvikna men sen vägde vi upp med att prata om proteinglass istället så alla var glada ändå!
sen åkte jag vidare til yuc! och firade miriam som blev 25. hurra!
trattorian
imorgon fyller frida år (så otroligt föredömlig dag att fylla år på!) men vi firade redan igår med brunch på trattorian på norr mälarstrand. och hello vilken brunch sen! det var ALLT ens lilla mage kan tänka sig. hör bara: salami, korv, mer salami, mer korv, sliders, pizza (!!), varmrökt lax, säkert tio sorters ost och sen, bam! glassbuffé. och så fick man bubbel och bästa sällskapet och vips hade det gått tre timmar av ens liv.
men rekommenderar verkligen, gå dit!
men rekommenderar verkligen, gå dit!
om by:larm ska jag berätta.
jo! jag har alltså precis varit i oslo på by:larm (tänk branschfestival med jättemånga artister, jättemycket öl, jättelite sömn) som brukade vara en av mina absolut bästa tillställningar. nu har jag inte varit där på kanske två år, lite på grund av att vi bytt företag och lite på grund av att jag bytt tjänst och lite på grund av att mina artister ej haft äran att uppträda de senaste. men nu blev det alltså av igen! nano (rekommenderar verkligen att lyssna på spoti, men orkar inte länka just nu. sök på nano - lion så hittar ni) skulle spela och jag var helt sjukt nervös vilket egentligen var helt orimligt pga inte en enda gång har han inte levererat live. hur som, i torsdags åkte vi och imorse kom vi hem och däremellan har vi (mest nano himself såklart) charmat brallan av alla norrmän (och svenskar och diverse andra) som hade förnuftet att komma till verkstedet och drömtältet. en som hade förnuft var paul phamous (han som skrivit tex frank oceans "lost" - hatten av) som tex sa att jobba med adele är inte i närheten av att jobba med superstar nano. det var fint! annat som vi hann med var traditionsenlig tacofest på karl johan, tapasmiddag och UK-bandet vant som lät lite som strokes som vi såg medan vi smygtog bild på en norsk kändis (guess who) ej helt diskret. the things you do for likes.
inatt sov jag kanske 1 timme och 20 minuter och nu har jag bryggt en hel termos med kaffe som jag ska bälja innan siri kanske kommer hit och vi ska samsova till andra chansen i mello.
inatt sov jag kanske 1 timme och 20 minuter och nu har jag bryggt en hel termos med kaffe som jag ska bälja innan siri kanske kommer hit och vi ska samsova till andra chansen i mello.
hallå igen hur är stan en sån här kväll i mars när vintern regnat bort.
okej, såhär nästan på pricken två år senare: tillbaka! framför allt på grund av att det är så mycket jag inte vill glömma som tex bali och vardag och *tankar* och sånt.
så hej hej!
firar med en photo booth från min skokartong till rum i oslo där jag är nu och hänger med dom här två skojiga.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)